Dagarnas skum

av strambergare

dagarnas skum

Michel Gondry är tillbaka! Hejdlöst rolig! Fantastisk! Helt underbar ny fransk romantisk komedi! Yadayadayada!

Ja, jag slank in på den här filmen idag. Oväntat trevlig faktiskt, Gondrys bästa sen Science of Sleep. Många märkliga manicker, stop motion-flum, surrealism, quirkyness och hejdlöst mycket nostalgi. Måste brasklappa att den är djupt nostalgisk, men inte särskilt sentimental. Vilket är bra!

Tyvärr är den lite konstnärssnubbig emellanåt.

Colin blir kär i Chloé, dom gifter sig. Dom har allt, ett fint hem, mycke’ stålar. Sen blir Chloé sjuk av näckrosen i lungorna och pengarna börjar sina, hemmet faller ihop.

Ungefär så är historien i korta simpla drag. Och filmen är precis så, simpel, men otroligt jäkla utsmyckad. Hysterisk faktiskt. Det ena visuella tricket efter det andra. Det är faktiskt hejdlöst roligt. Ett tag. Sen orkade jag knappt fnissa längre, kanske för att filmen blev mörkare och kanske för att, ja, nån form av mättnad?

I alla fall, fin film!

Annonser