Play-samtal på Bio Rio med Ruben Östlund

av strambergare

Ja herre min je, vilket tryck det var. så många som ville lyssna på ett samtal om en film, så många som ville in och samtala själva. Mest förvånande var nog inte mängden folk, utan att folk var så arga och upprörda. Man tänkte ett tag: snart kommer kniven.

Tyvärr var jag tvungen att dra mig vidare mitt i när det började hetta till ordentligt, typ i samma veva som Soran Ismail fick fatta micen. Men det som hände innan måste jag nog ändå skriva lite om. För den här ”Playdebatten” har ju varit mycket, mycket märklig.

Vilket man verkligen kunde se igår! Jo, jag lovar!

Efter att eminente filmkritikern Hynek Pallas hållit i samtalet mellan honom, Ruben Östlund och Erik Hemmendorff, så bjöds publiken in. Och det var där och då det som bäst. Eller sämst, beroende på hur man ser på saker och ting.

Först ut var en damtant från Skärholmen, hon var lärare där och pratade länge. Oförskämt länge (faktiskt vafan, varför bad ingen henne att runda av?) snickesnackade hon om personliga historier, varför hon tyckte att filmen var rasistisk*, exemplifierade med två scener. Hon ställde alltså inga frågor, utan bara höll ett anförande på sju minuter som mer eller mindre löd: vet hut!

Hon hänvisade även till dårskapstexten (kanske hårt, men vafan, läs vad karln har skrivit) av Stefan Jonsson, finns HÄR. Textens mest spännande utdrag är det här:

Först i filmens slut får mysteriet sin lösning. Vaggan visar sig tillhöra föräldrarna – av allt att döma en somalisk familj– till en av de svarta telefontjuvarna och plågoandarna. Afrikanerna har listigt organiserat en gratistransport för sitt gods, utan hänsyn till tågets personal och passagerare. Man kan gå längre i tolkningen. För vad betecknar vaggan? Fler svarta barn i Göteborg.

En subjektiv övertolkning, invänder nog Östlund. Det är det inte. Det är han själv som valt att placera vaggan i filmen som en trojansk häst fylld med ofödda afrikaner, och det är han som ser till att den till sist hamnar hos de svarta kidsens föräldrar. Och allt detta liksom i onödan. Ty sidohandlingen saknar betydelse för det verkliga dramat. Dess enda funktion är att anvisa en tolkning.

Ja-a, vad ska man säga om det där? Gamla härliga ”what is this? i don’t even..”? För faktiskt, vad betyder det? Att det är en objektiv övertolkning? För övertolkning är det absolut. Ruben delgav själv vad syftet var med vaggan, som överensstämde mig vad jag själv (och mitt sällskap!) ”läst in” i vaggan. Nämligen: det är bara en vagga. Ett stort otympligt föremål som är på en plats där den inte hör hemma. Vi som åskådare får tampas med två parallella historier som hör ihop. Vi människor som inte vill/vågar ingripa i situationer: vagganhistorien visar upp det humoristiska i det, och rånarhistorien visar upp det överjävliga i det.

Att man tolkar in det som ”en trojansk häst med ofödda afrikaner”…bitch please, c’mon, alltså vafaaaan osv.

När sedan Ruben skulle bemöta vad damtanten sagt, så var han, ursäkta klyschan, ett under av sansat lugn. Han tackade henne (hon fick applåder från publiken, wtf?) för hennes personliga synpunkter och så vidare och snackade lite, minns tyvärr inte vad han sa riktigt. Hoppas på att filmen som spelades in läggs upp på wäbben snart, (typ nu helst! vill ju se vad jag missade).

Sen blev det lite förvirrade frågor om ansvar, och argument av typen ”min somaliske polare här har aldrig rånat någon” och en tjej i publiken som lackade ur och så fort Ruben sa något ropa hon till: va! vadå! vad menar du! vilken bild!

otroligt roligt!

Men vafan, klart filmen är svår, det är poängen. Men att filmen skulle vara rasistisk är bara larv. Att Ruben inte tar ansvar är bara larv, ni som ställde de frågorna kanske missade att Ruben satt där och samtalade om filmen, med er? Är inte det att ta ansvar så vet jag faktiskt inte vad ansvar är. Att han visat upp filmen i skolor och haft samtal med dem, är inte det att ta ansvar? Att bara slänga ur sig en film och lämna den vore ansvarslöst, men jag som inte ens känner Ruben har ju sett honom i alla möjliga sammanhang under hösten där han pratat om filmen, skrivit om filmen med mera. Kanske hör ihop med att jag aktivt letat upp det i och för sig, men ändå.

Annars var det synd att det blev debatt av det hela och inte en diskussion. Debatter är bara så jävla tråkigt, folk som ska Hävda Sin Bestämda Jävla Synpunkt Som Om Den Vore Sanningen-människor är så tröttsamma. Istället för Ge Mig Din Bild, Så Får Du Min. Det leder inte till något. Det leder bara till hätsk stämning som föder människor som sitter och knäpper med fingrarna för att få komma till tals, folk som sitter och gapar om ingenting och folk som slänger ur sig grova anklagelser utan pardon.

Men visst var det en kul kväll igår, det var det.

UPPDATERING: Gör något så ovanligt som uppdaterar ett inlägg, det tack vare att de varit så schyssta att lägga upp hela samtalet på Internet:

Annonser