Vånna inget – Allvar

av strambergare

Usch, jag är en alldeles för enkel människa. Sjunger någon som ett fulladdat gevär med hagel har du fått nog, så faller jag för vad det än är.

Det är väl därför jag älskar punk. Så rakt, rått och fult, precis allt som är fel, vilket är rätt. Den snurriga logiken. Därför älskar jag skrik och skrän, det är ute i periferin av det som är ”bra”.

Vånna inget gör allt rätt, förutom omslaget som är så jävla fult, det är bandet vi alla längtat efter sen både Hanna Hirsch och Masshysteri kastade in handduken. Den svenska punken, om man nu kan kalla det för punk, skitsamma, jag kallar det för punk för att jag gillar att vara oproblematisk och det är ju punk, det är något man måste lära sig också, böj aldrig punk, punk är punk, och den svenska punken den går alltid rätt in i mig. Enkla melodier, driv i hundraåttio och desperat sång om livet.

Den som inte berörs av det är såna som inte berörs av tiggare på gatan.

Nu kanske Vånna inget är medelklasskids som snöat in på nån gammal tuff platta de hittat på en cool loppis downtown, fan vet jag, spillerill, de är så jävla bra och har fångat uttrycket perfekt. Det låter så satans äkta, att det är äkta spelar aldrig någon roll, jag älskar förljugenhet och hittepå och historier, så länge det görs rätt. Om en miljardär skriver om jag tar livet på för stort jävla allvar, på för stort jävla allvar, på för stort jävla allvar, då har ju denne fattat grejen.

Eller nått.

Hon som sjunger för övrigt, vilken stjärna, hon hade varit min idol om jag var tretton. Jag hade drömt drömmar om att stå längst fram vid den låga scenen och trånat och rock’n’rollat livet ur mig. Sen skulle vi gift oss. För det är så man tror livet är när man är tretton. Speciellt hos skilsmässobarn för de vill ju ha det stadigt lixom.

Ja, stickspår åsido, helvete, det bara bränner när man lyssnar på plattan. Varför är inte de här på P3s A-lista liksom? Varför ligger Skrillex där? Kommer aldrig bli klok på världen.

Annonser